Av någon anledning var den s.k. onepiecen en hett eftertraktad gammal palta av Sveriges överklass och dess imitatörer under 2011. I rubriken har jag omnämnt den som årets oskönaste plagg, dock inte i den bemärkelsen att den är obekväm att ha på sig. Onepiecen är säkerligen mjuk och go', kanske till och med "jätteskön" att slafsa omkring i. Grattis, säger jag till skaparen av detta plagg, vem det nu är. Vilken affärsidé! "Men asså, om vi typ tar ett par mjukisbyxor och en hoodie, och liksom bah typ sätter ihop dem? Asså fattar'u? Man behöver liksom inget resår i midjan! Och ingen söm nedtill på tröjan! Den är liksom bah som en stor bebisdräkt! Asså, det blir ju lite jobbigt att gå på toa i den, men ändå liksom! Fatta vilken grej!".
Ja, det tragiska är ju att det faktiskt blev en grej. Att folk faktiskt köper de här, för ganska dyra pengar dessutom. Knappast för att vuxna människor tycker det är jobbigt att ha separat byxa och tröja, kan jag tro.
Många prylar konsumeras naturligtvis mycket eller enbart för att de speglar ens status, visst. Jag ska inte vara sån. Men någonstans får väl ändå gränsen gå för vad som blir mode eller ej? Och någonstans får väl gränsen framför allt gå för vad vuxna människor vill lägga sina pengar på.
Snälla onepiece - se till att försvinna till nästa år. Säg att du bara en fluga, likt 90-talets kjol-ovanpå-byxor eller nätlinnen i neon. Snälla?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar