Lunch på verket

När man ätit upp sin lunch på verket är det vanligt att man utbrister något i stil med: "fy vad ovärt det här var" eller "jag är inte helt tillfredställd". Det har sin källa i att lunchen för många på verket är dagens höjdpunkt som man ser fram mot med saliverande otålighet. Det är då självklart att lunchlådan i många fall inte uppfyller de förväntningar som byggts upp under förmiddagens handläggande.

Själv har jag löst problemet med otillfredställningen genom att hårdsalta mina matlådor. Sakta har jag höjt min salttröskel till att nu ligga stadigt i osundhetens gränsmarker. Saltet gör att maten alltid smakar sitt bästa, och att vattnet som dricks till måltiden icke mäts i glas utan i sjöar, inlandshav och oceaner. Vatten mättar också. Och släcker handläggarens törst på livet.