Tema sömn: Del II - "Bara fem minuter till"

Snoozefunktionen på mobilen är från helvetet sänt. Den har orsakat mig otaliga minustimmar på flexen - nuförtiden så pass många att jag till och med ligger minus totalt, vilket vid närmare eftertanke är fullständigt oacceptabelt. Snooze är starkt förknippat med karaktär - det tredje temat i denna följetång. Människor med karaktär snoozar ju inte. Eller de kanske snoozar en gång à fem minuter. Men de är baske mig inte som jag, som kan vakna relativt pigg vid sexrycket och tänka "äh, klockan är ju bara sex" och trycka kontinuerligt på den röda lurknappen fem gånger innan klockan hunnit bli 07.45 och jag slits upp i panik för att sedan behöva jobba till midnatt.

Snooze är minst lika beroendeframkallande som heroin. Och ungefär lika konstruktivt. För inte fan är man piggare efter 4x15 minuters halvsömnstortyr. Man är bara lite latare.