Ett par timmar i veckan sitter jag och Pajo i den så kallade ärendejouren. Detta görs med blandad framgång. Egentligen är vi nämligen alldeles för outbildade inomverkes för att sitta i jouren. Men något alternativ finns inte så sitter gör man. Eller springer som en panelhöna i korridoren på jakt efter mer erfaren föreningshandläggare.
Man skulle kunna säga att det rätt ofta är ren förnedring från början till slut, faktiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar