Dagens katalogdikt

Mitt fönster
Ram:
Vitt trä runt glas
Handtag i metall
Snöre med plastplupp
omlindat hård plast med metall i mitten.
Gångjärn, vitmålade.

Inuti:
Glas

Utanför:
Frihet.

Nej, nu blev det sådär deprimerande igen. Så tråkigt är det faktiskt inte att förvärvsarbeta för staten. Men lite drama måste det ändå vara i en dikt. Man kan ju inte bara skriva hur bra man har det hela tiden. Eller? Den som lever får se. Imorgon.