Anledningen till att var sak har sitt namn

Jag gillar språket. Jag gillar hur man kan ha olika namn på olika saker och ibland på samma saker. På det sättet kan man variera sitt språk.

Sivan gillar inte språket. Hon vill ha samma namn på alla saker. Det blir lättare så. Tänk om vi hade ett namn på alla möbler. Varför inte ordet möbel? Just det, vi har ju redan ett samlingsnamn för det. Ok, då kommer man in i en möbelbutik och säger bara: "Möbel, tack!". Eller vänta lite nu, varför inte byta ut artighetsfrasen "tack" mot ordet "möbel" också, då blir det ju ännu lättare. Vi börjar om: "Möbel, möbel!" "Möbel?" "Möbel!" "Möbel möbel möbel". Sen får man gå tillsammans med butiksbiträdet och peka på alla möbler i butiken tills man hittar den skänk eller byrå man skulle ha. Lite jobbigare blir det förstås sen när man kommer hem och upptäcker att möbeln man ska bygga ihop saknar en skruv. Då får man ringa till möbelbutiken och fråga efter skruv, eller vänta nu, varför inte rationalisera bort det ordet också? Man frågar förstås efter "möbel". "Möbel?!" "Möbel möbel möbel möbel?" "Möbel!!!".

Jag tror jag s. a. s. fått fram min poäng. Eller som Sivan skulle säga: "Möbel möbel möbel m. ö. b. el. möbel möbel möbel möbel."