Jag är ständigt rädd när jag plitar ned mina små funderingar kring myndighetslivet här på bloggen. Jag kikar över axeln, känner klumpen växa i magen och sparar inte mina inloggningsuppgifter på datorn. Tänk om någon visste hur jag hatälskar myndighetskaffet här på verket.
Sivan har det lättare. Hennes skärm är mer vinklad mot väggen. Jag sitter mitt framför dörren och minimerar fönstret varje gång jag hör klackar i korridoren. Huh. Nu kommer de igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar