Tack Salanders för tipset om mjölkpulvret. Jag tror emellertid snarare att det är de färskpressade colombianska bönorna i maskinen som givit liv åt mina mardrömmar om gaddar gula som giftalger.
Förra veckan slutade det sista av byket sommarbarn. Ida, vår super-mega-lazer-partyfixer och Erik, vår brölande, muttrande alphahanne. Veckan innan försvann Lomanders bea-mannen, a.k.a. Oskar, den norrländska scooterjäntan Kristin samt Amanda, som lämnade sin AIKU-specialisttjänst för notarietjänstgöring.
Ni finns i våra hjärtan. En gång tjänsteman - alltid tjänsteman.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så går verkslivet sin gilla gång. Några lyckas, några dör - det var kompisar från fööör, för att parafrasera Dogge Doggelito och hans Latin Kings.
Skicka en kommentar