Fikarasterna är något man respekterar på verket. Man infinner sig, man äter vad som bjuds, må det vara en torr sockerkaka med citronskal men den skall tuggas och sväljas, man deltar i rumsrena konversationer och man köar till kaffemaskinen tills bönorna malt klart.
Förra veckan - i torsdags om jag inte missminner mig - serverades fika inte mindre än tre gånger i de båda sektionernas anda. En smörgås till morgonfikat som fyllde sitt syfte av mättnad, en bättre muffin vid 14-rycket och avslut i form av Charlottes nötkakor i jupiterstorlek. Jag och Salanders gick denna eftermiddag skamset tillbaka till våra rum och som av en händelse hade denna dag modebloggaren Amanda myntat uttrycket jag äter ju fan som en jävla tjockis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Jag minns fortfarande just denna dag som en av de mer tillfredställande på verket. På tal om kaffet, utreddes det någonsin om maskinen faktiskt maler bönorna?
Vad förklarar annars det besynnerliga lätet?
Det konstaterades tidigt denna sommar att det inte förekommer riktiga kaffebönor i maskinerna. Ljudet av malning är applicerat för att ge en illusion av en riktig kaffemaskin, en sådan som förekommer på arbetsplatser i den privata sektorn, har jag hört.
Jag tänkte att det kanske är en turbin eller en liten vattenkokare eller en lite kaffepress eller en mycket liten kaffeperkulator som sätter igång där inne. Det enda sättet att bringa klarhet i detta torde vara att öppna maskinen och titta in, men det tror jag bara cafépersonalen har behörighet att göra.
Charlotte, om detta stämmer kan jag inte annat än besviket säga att jag känner mig lurad.
Jag överskred min behörighet vid ett tidigare tillfälle och öppnade maskinen. Det enda som fanns därinne var kaffepulver av högst ordinär kvalitet, samt stelnat fett i pulveriserad form som ska föreställa mjölk.
Verket är fullt av "mustiga historier".
Jag tycker att vi ska uppskatta våra kaffemaskiner här på verket. Om man lyckas vara här i arla morgonstund kan man få, som Salanders uttryckte det, en kopp kaffe med riktigt mycket "body".
Har jag sagt det? Jag trodde att det var du som var kaffekonnäsören här på verket. Jag vill minnas att du förra sommaren meddelade att du gärna frekventerar olika kaffeforum på nätet.
Det mest troliga är att det var Ida som sa det eftersom hon är den enda av oss som har befunnit sig på verket före klockan sex på morgonen.
Ja, Ida är lite som ett troll i det avseendet.
Ja, fast snygg.
Som ett sådant där gulligt penntroll med rosa hår. Fast Idas hår är ju i och för sig brunt. Och inte fullt så uppåtstående.
Skicka en kommentar