Begreppsskola: ackumulerat party mode

På verket florerar flertalet olika begrepp. Att man behärskar de begreppen visar att man är "in the know" och nere med verkspersonalen. Därför inrättas härmed en vidareutbildning i verkpersonalens begreppsvärld på denna blogg. Vi är nämligen en inkluderande grupp människor. Eftersom i runda slängar hälften av fikarasttiden går ut på att berätta om helgens alkoholfest eller planera inför nästkommande party faller det sig naturligt att en ansenlig del av begreppsvärlden är fest- och alkoholrelaterad.

Alla vet att man kan vara mer eller mindre pepp inför en fest. Parmiddag med tråkig par - mindre pepp, hamnarbetarfylla med bjudsprit i bag-in-box - mycket pepp. På verket är problemet sällan att handläggarna är mindre peppade inför en fest. Snarare uppkommer understundom motsatt förhållande; handläggaren är till bristningsgränsen full av pepp, eller party mode som pepp kallas på verksspråk. Detta kan uppkomma då man inte känner att man festat ordentligt den senaste helgen. Party modet som byggts upp under föregående vecka finns då kvar inom handläggaren och förs över på nästa vecka. Således har party modet ackumulerats.

Följden av ackumulerat party mode är allt som oftast att stor verksfest planeras in och genomförs. Problemet är bara att dessa tjänstemannafyllor i regel endast tillfälligt tömmer ut det ackumulerade party modet. Redan på måndagen börjar det byggas upp igen, och då till än högre nivåer eftersom handläggaren vant sig till med ett visst latent party mode. Toleransnivån höjs således. Var ska detta sluta, undrar vän av ordning. Vem vet. Inte du. Inte jag. För att parafrasera Lisa Ekdahl.